utställningen: … barnatro 2016 …

… mellan den 7 februari och 20 mars 2016 visade jag dessa bilder i Masthuggskyrkan under utställningsnamnet … barnatro … (varning för visst allvar).
Namnet på utställningen gav sig självt när jag tittade igenom mina alster inför utställningen. Det finns ett barn med på alla bilderna, utom på tre. För mig är barnet början och slutet. Det är som barn vi börjar tro, tro på våra sinnen, på oss själva och fram för allt tro på världen med allt vad det innebär. Och när vi sedan blir gamla inser vi att barnen är mänsklighetens enda hopp.
När mina båda barn Adam och Felicia föddes fick livet en vidare mening. Att barnbarnet Hjalmar föddes i september 2015 har nog också spelat in för titeln på utställningen.
Utställningen kom att delas upp i tre delar beroende på hängningen. Det är en röd del, från nr 1-12, som handlar födelse och nuet. En blå del, nr 13-24, som handlar mera om minnen och om det som varit. Och en övrig del, nr 25-33, som väl är en blandning av båda. Använd gärna i-knappen när ni tittar, då kommer titlarna med. Titlarna betyder mycket för mig.
När jag hade hängt utställningen hörde jag på radio om att planeter som rör sig bort från oss avger ett rött ljus, och de som rör sig mot oss avger ett blått ljus. Det slog mig då att det är där jag befinner mig nu. Det som är nu rör sig liksom bort från mig, medan det som varit rör sig mot mig mer och mer.
Nu ska jag inte låta orden flöda mera. Låt ögonen nu ta över för en stund och leda dig till ordlöst land…

Anders Lundmark